tänk att man kunde bli typ fysiskt sjuk av kärlek.. känner mig så jävla förvirrad. Från att du säger att du älskar mig i helgen till att inte veta vad du känner. För att det är så mycket tjaffs. Det har ju varit SÅÅÅ mkt värre?!? Höll på att avlida på jobbet igår tårarna rann konstant oh min hjärna funkade inte för fem öre. Kände mig som en förvirrad kärring själv.  På hemvägen skaka varenda lem i hela kroppen och huvet kändes som det skulle explodera.

Varför utsätter man sig själv för något dyligt? Hade ju räknat bort kärlek i mitt liv totalt och så faller man i fällan. SAken är att vi gått igenom så jävla mkt tillsammans, mkt skit, men  kanske det som känns också att när saker går åt rätt håll, det vi har eftersträvat då blir det så här.

Vet inte om det skulle vara lättare om det skulle vara slut för då kunde jag vara ledsen och veta, men nu sitter man som ett fån och fattar fan ingenting.

Orkade inte gå till jobbet idag, så det blir ingen firmafest. hade antagligen inte kunnat haft det minst skoj ändå. Försöker komma på saker för att skingra tankarna, läsa funkar en stund. Har varit ute på powerwalk på morgonen i en timme. MUSIK, bandit spelas varenda vaken sekund, rock rock rock så befriande.

om jag ända visste va fan jag ska göra...