har ju varit ledig hela veckan men det har inte blivit mkt till att vila. Eller igår hade jag väl inte så mkt för mig men Alice var här så det blir iaf lite att fixa och dona med. Förkylningen känns mkt bättre idag iaf. Fick åka ända till öshammar i går för att få lite hostmedecin utskrivet då det inte fanns någon läkare i österby :/ aja dom tog tempen iaf, har inte kunnat gjort det själv för hitta inte på nån tempgrrej. Hade 39 o så hög feber har jag inte haft sen jag var liten,. Har låg temp när jag e frick ca 36.0 så är jag riktigt sjuk brukar jag ha runt 38...Aja känns som sagt skapligt idag så det ska nog inte bli några problem att jobba imorgon :)

Har börjat läsa en bok, det är ett bra tecken på att jag mår bra, när jag kan varva ner och koncentrera mig på att läsa :) Slach i Mötley crues självbiografi. Har läst Nikki six "A heroin diaries" och den var sjukt bra, dom levde ju ganska farligt och intensivt dom gamla rockpöjkarna ^^,

Men nu ska jag kolla på Madicken :)

Ha en bra dag!

det var en jävla konstig sjukdom man fått. Blir värre o värre för varje dag, brukar det inte vara tvärtom??? O nu funkar inte alvedon mot febern heller :( o har så ont i bröstet så de fan e jobbigt att andas...Ringt ner till vårdcentralen iaf dom ringer väl snart ska säga att jag håller på och dör o måste ha det starkaste pencelinet som finns, typ.

Tror fan att jag blivit så här sjuk för att jag knappt dricker längre. Jag menar sprit dödar ju bakterier?!?!

Kommer inte ihåg sist jag var så här sjuk fysiskt....det är så himla synd om mig, man kan nästan tro att jag är man ^^,

hejan

söta sötis älskling (kalla mig TÖNT) väckte han i soffan o påminde om att han skulle duscha, börja peka o grimaschera o tala om kanoter i taket o grejer..Jag DÖR han kanske måste läggas in på rehab?!?! HAHA

Jag tror att en människa som varit tvungen att vara stark, orka me, bita ihop, stå ut tar det extra hårt när bristingsgränsen kommer. Man känner sig liksom mer misslyckad för allt man kämpat för, den fasaden man tvingat sig, eller blivit tvingen att bygga upp och som till stor del har varit ett skydd mot världen, verkligheten, ja vad man nu varit tvungen att skydda sig emot, på så kort tid rasar samman,. När man en dag inser att man inte orkar kämpa mer, ens främsta livlina går av och man tappar hoppet om allt. Jag har nått botten, men jag har lyckats ta mig upp igen, trots att jag inte fått den hjälp jag bett om..men så länge man ber om hjälpen själv så är man "frisk nog" att klara sig själv med. Men jag mår för första gången på jäävligt länge skapligt bra, för jag måste ta mig upp för jag har ett barn att ta hand om som behöver mig. Vägen hit hade säkert varit mindre smärtsam och kortare om någon tagit mina rop på hjälp på allvar. Nu har det varit som det varit och jag är där jag är idag. Och jag e stolt över mig själv att jag är Jag.

har man lyckats orka med att ta sig ut på internet me :) har ju typ totalledsnat på datorer så har blivit lite dåligt me bloggande senaste tiden. Mår iaf skapligt bra. Hade mått toppen om det inte var för en jävla förkylning som nästan dödar mig. Sov från 16 igår till 08 i morse...sen var det bara att kurera sig för att orka med jobbet. Och här sitter jag nu.. Man har ju liksom ingen lust att få karens dag när det e storhelg!! nej, så jobbar jag bara fre nästa vecka för jag har tagit semester så det kändes som att jag fick stå ut :)

Imorgon går flyttlasset till gottis, börjar kännas liter smått motigt nu, för jag och adde har kommit så bra överens senaste tiden, a typ veckan, o jag inser hur mkt jag faktiskt älskar honom (o hur fantastiskt underbart fager han e) men jag tror att det är bra att vi är i från varandra och får sakna varann lite..

Jag inser nu hur mkt det går ut över mina nära o kära när jag mår piss. Vilken vek verklighetsuppfattning jag faktiskt får o hur jävla självcentrerad jag blir...så mår man bra ett tag o orkar bygga upp allt igen så blir man sämre o då skiter det sig. Suck. men nu lever vi för stunden o det e underbart <3

hejan